Vad är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom är en sällsynt men allvarlig hjärnsjukdom som utvecklas snabbt och påverkar minnet, rörelseförmågan och tänkandet. Sjukdomen orsakas av onormalt veckade proteiner som skadar hjärnvävnaden från insidan. Det är viktigt att förstå denna sjukdom för att kunna känna igen den tidigt (många vet inte ens att den finns).

Vad är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom?

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom orsakas av proteiner som kallas prioner. Dessa proteiner veckar sig på fel sätt och skadar hjärnan gradvis. Sjukdomen drabbar ungefär en person per miljon årligen världen över.

Det finns tre huvudformer av sjukdomen. Den sporadiska formen utgör 85 procent av fallen och uppstår utan känd anledning. Den ärftliga formen sprids genom familjer på grund av genfel. Den förvärvade formen kan överföras genom medicinska ingrepp eller kontaminerad mat, men detta är mycket sällsynt.

I Sverige får mellan 10 och 20 personer diagnosen varje år. De flesta drabbas vid omkring 60 års ålder och utvecklar symtom väldigt snabbt efter det.

Vilka symtom uppstår och hur diagnostiseras det?

Sjukdomen börjar ofta med snabb demens och förvirring. Patienter kan få muskelryckningar, balanssvårigheter och tal- och rörelsesvårigheter. Många blir också oroliga eller deprimerade, vilket gör vardagen ännu svårare.

Läkare använder flera undersökningar för att ställa diagnos En magnetkamera visar förändringarna i hjärnan Ett EEG-test mäter hjärnans elektriska aktivitet Blodprov från ryggmärgsvätska kan visa speciella markkörer som talar för sjukdomen.

Det är mycket viktigt att söka hjälp snabbt om du märker dessa symtom. Tidigt besök hos neurolog kan bekräfta diagnosen och ge stöd tidigare, vilket hjälper både patienten och familjen.

Smitta och praktiskt stöd för anhöriga

Sjukdomen sprids inte genom daglig kontakt, kramor eller att dela mat. Du kan inte få sjukdomen från att vårda någon som är sjuk. Sverige har starka säkerhetsrutiner för blodtransfusioner också.

Det finns dock en liten risk genom medicinska ingrepp eller kontaminerad vävnad. Om du donerar blod och senare får diagnos kan detta rapporteras för att skydda mottagare.

Tyvärr finns det ingen botemedel för sjukdomen idag. Läkare kan lindra symtom med mediciner mot krampor, smärta och ångest. Palliativ vård fokuserar på att göra patienten så bekväm som möjligt.

Anhöriga kan kontakta organisationer som Neuro eller Hjärnfonden för praktisk hjälp och samtal. Många sjukhus erbjuder också stödgrupper för familjer. Att söka stöd är viktigt eftersom sjukdomen utvecklas snabbt och ställer stora krav på närstående.